Sid 126-127 Innehåll utskrift i PDF-format <<Föregående sida Nästa sida>> | |||
Nedanstående text är en maskinellt tolkad och HTML-formaterad text från faximilbilden ovan | |||
formen Sigurd är en norsk-isländsk förvanskning av
hjältens forntyska namnform Sigfrid, vilken på
fornnordiskt språk borde heta Sigröd, är det mycket
sannolikt, att bildristningen på stenen beror på att
i Holmgers ätt namnet Sigröd var brukligt, emedan
de ansågo sig härstamma från Sigurd Favnesbane,
liksom namnet ock bars av hans son, Sigrids man.
Med dessa högförnäma ha vi återkommit till de
krigare, som i västerväg och österväg sökte frejd
och byte i Knut den stores och Jaroslavs strider. Men även fredlig samfärdsel omtalas i runinskrifter. Till samma land, vartill Sigtuna-dosan (sid. 52) omtalar härfärd, for ofta i handelsresa den, över vilken runstenen vid Mervalla, v. Selö sn, Södermanland, är rest: siriþ . lit . resa . stan þina . at . suen . sin . bunta . hn . uft . siklt . til . simkala . tyrum || . knari . um . tumisnis »Sigrid lät resa denna sten efter Sven, sin make. Han ofta seglat till Semgallen med dyrbart skepp kring Domesnäs». Domsnäs är Kurlands nordligaste udde vid Rigavikens mynning. Av motsvarande anledning har väl resaren av en runsten vid Älby, Ösmo sn, Södermanland, fått binamnet firþkari »Färd-Karev,» jfr den urnordiske skiþaleubaR »Skinn-Leub» på Skärkind-stenen sid. 17. |
Handelsförbindelse med västra Europa röja åter
ett par runinskrifter i Sigtuna. Den ena lyder:
+ frisa : kiltar . letu . reisa . stein :
þensa : eftiR . þuri-a sin . kuþ :hialbi
: ant . hans : þurbiurn : risti þ »Frisernas gillesbröder läto resa denna sten efter Torer, sin ... Gud hjälpe hans ande! Torbjörn ristade», och den andra: X frisa ki :þesar : eftR : alkoþ : felaha : sloþa : kristr : hia : helgi : hialbi : ant : hans : þurbiun : risti : »Frisernas gillesbröder (läto rista) dessa (runor) efter den förträfflige kamraten Slode. Kristus den helige hjälpe hans ande! Torbjörn ristade.» Då sålunda båda de medlemmar av frisernas gille, efter vilka gillesbröderna låtit rista dessa runinskrifter, bära svenska namn, är säkerligen den möjlighet riktig, som Schuck (1) framställer, »att frisernas gille i analogi med Gottlandsfararnas gille bestått av Sigtunabor, som idkat handel på Frisland». De flesta av de runinskrifter, som icke ristats över avlidna, äro anbragta i kyrkor och på deras tillbehör, såsom kyrkdörrar, metallringar, klockor och dopfuntar och följaktligen oftast yngre än 1000-talet. Åtskilliga av dessa hava redan i det föregående behandlats: Forsa-ringen sid. 84., Saleby klocka sid. 91, Björksta kyrkdörr sid. 92. Runstens kyrka sid. 104. I Löts kyrka på Öland har någon på en pelare (1) Birka s. 19 (Upps. univ. årskr. 1910). |
||
Sid 126-127 Innehåll Utskrift i PDF-format <<Föregående sida Nästa sida>> |