Men även fredlig samfärdsel omtalas i runinskrifter. Till samma land, vartill Sigtuna-dosan (sid. 52) omtalar härfärd, for ofta i handelsresa den, över vilken runstenen vid Mervalla, v. Selö sn, Södermanland, är rest:
siriþ . lit . resa . stan þina . at . suen . sin . bunta . hn . uft . siklt . til . simkala . tyrum || . knari . um . tumisnis »Sigrid lät resa denna sten efter Sven, sin make. Han ofta seglat till Semgallen med dyrbart skepp kring Domesnäs».
Domsnäs är Kurlands nordligaste udde vid Rigavikens mynning. Av motsvarande anledning har väl resaren av en runsten vid Älby, Ösmo sn, Södermanland, fått binamnet firþkari »Färd-Karev,» jfr den urnordiske skiþaleubaR »Skinn-Leub» på Skärkind-stenen sid. 17.
»Frisernas gillesbröder läto resa denna sten efter Torer, sin ... Gud hjälpe hans ande! Torbjörn ristade», och den andra:
X frisa ki :þesar : eftR : alkoþ : felaha : sloþa : kristr : hia : helgi : hialbi : ant : hans : þurbiun : risti : »Frisernas gillesbröder (läto rista) dessa (runor) efter den förträfflige kamraten Slode. Kristus den helige hjälpe hans ande! Torbjörn ristade.»
Då sålunda båda de medlemmar av frisernas gille, efter vilka gillesbröderna låtit rista dessa runinskrifter, bära svenska namn, är säkerligen den möjlighet riktig, som Schuck (1) framställer, »att frisernas gille i analogi med Gottlandsfararnas gille bestått av Sigtunabor, som idkat handel på Frisland».
De flesta av de runinskrifter, som icke ristats över avlidna, äro anbragta i kyrkor och på deras tillbehör, såsom kyrkdörrar, metallringar, klockor och dopfuntar och följaktligen oftast yngre än 1000-talet. Åtskilliga av dessa hava redan i det föregående behandlats:
Forsa-ringen sid. 84., Saleby klocka sid. 91, Björksta kyrkdörr sid. 92. Runstens kyrka sid. 104. I Löts kyrka på Öland har någon på en pelare
(1) Birka s. 19 (Upps. univ. årskr. 1910).