»Kyrkan brann på bildens födelsedag lördagen. Då var h söndagsbokstav och s prim i trettonde raden.»
I trettonde raden, de 28 åren 1476-1503, är det blott 1492 som har gyllentalet s men detta år har söndagsbokstäverna f h, latinska AG, av vilka h användes efter skottdagen, då branden alltså, måste hava timat. Då under år 1492 jungfru Marias födelsedag 8 sept. inföll på en lördag, är säkert denna dag åsyftad och bilden alltså en Maria-bild, som till och med synes ännu finnas i behåll.
Den påsktavla, vars rader runinskrifterna från Lye och Hejde åberopa, finnes i den forngutniska runkalendern av 1328, som nu är förlorad men finnes tryckt av den danske runforskaren O. Worm i Fasti danici år 1626. Längst till vänster stå dagrunorna fuþorkh, uppifrån nedåt i följd upprepade, till höger vid somliga dagar gyllental, det första 3 P vid 1 jan., gyllentalet 1 f vid 23 jan., till höger därom stå vid de flesta dagar helgonnamn, som angiva, att dagen är helgonets dödsdag och minneshögtid, ävensom en del andra kalendariska notiser; de anmärknings- värdaste framhållas med röd stil.
I det närmaste samma innehåll och ändamål hava runstavarne, (1) som böra hava funnits långt före katolska tidens slut, emedan redan då ett fler-
(1) E. Brate, Nordens äldre tidräkning s. 12 ff ; A. lindhagen, Om Calendaria perpetua s. 11 i Arkiv för mat., astronomi och fysik VII, nr 23, 1912..