Sid 34-35     Innehåll       Utskrift i PDF-format        <<Föregående sida         Nästa sida>>
    Nedanstående text är en maskinellt tolkad och HTML-formaterad text från faximilbilden ovan
att två krigsbyten tolv gånger togos på en gång från olika män. Sägom det som det andra, vem för nio människoåldrar sedan kom till livet bland reidgoterna (d. v. s. östgoterna) och vidare dog bland dem för sitt övermods skull: 
Rådde Tjodrek, 
den käcke hjälten, 
krigares styresman, 
över stranden av Reidhavet; 
sitter nu rustad på ridhästen sin, 
sköld med rem fästad, 
fursten för Märingar. 
Sägom det som det tolfte, var Gunns häst (valkyrians häst = vargen) ser föda vida på fältet, sålunda att två tiotal konungar ligga därpå. Sägom det som det trettonde, vilka två tiotal konungar sutto på Seland i fyra vintrar med fyra namn, födda åt fyra bröder: Valkar fem (fem med namnet Valke), Radulvs söner, Reidulvar fem, Rogulvs söner, Haislar fem, Haruds söner, Gunnmundar fem, Bärns söner. Må jag nu fullständigt säga minnena. och vilken [ätt han tillhörde?], har jag efterforskat. Sägom för folket det minnet, åt vilken kämpe han är född som ättling. Vilen är det. För än den ene, än den andre (enligt åtskilligas rnening) är han en jätte (? ) . Vilen är det. Sägom för folket det minnet, för vilken av Ingolds-ättlingarne vedergällning skedde genom hustruns offer. Sägom för folket minne: Torun (hustruns namn). Bjare på Ön (Visingsö) är den runkunnige.»
Rök-stenens inskrift skiljer sig visserligen från övriga inskrifter genom sin längd och sitt svårbegripliga innehåll, men innehåller dock blott sådant, som även annars brukar förekomma i runinskrifter,

om ock blott antydningsvis. Början angiver, att Varen föranstaltat minnesskriften efter sin son Vämod. I stället för att direkt om Vämod utsäga den bragd, som länder honom till berömmelse, nämligen att på en gång hava kämpat med två fiender och fällt dem, ställes en uppmaning till läsaren att genomgå tolv bekanta fall av samma bragd, och två sagor anföras, som innehålla sådana, nämligen sagan om Tjodrek och den om de tjugu konungarne. Tjodrek är säkerligen Teoderik, som var konung över östgoterna i Italien, åren 471-526 och en namnkunnig sagohjälte hos de germanska folken; den forntida strof i fornyrdeslag, vari hans namn förekommer, handlar måhända om den ryttarstaty i Aachen av Teoderik, som 801 av Karl den store flyttades från Teoderiks huvudstad Ravenna till Aachen. Sagan om de tjugu kollungarne är däremot alldeles okänd. Om Vämods framgångsrika strid med två motståndare är det första fallet av strid mot två motståndare på en gång, är det naturligt, att Tjodreks uti inskriften betecknas som det andra; om tjugu konungar fallit två och två mot en motståndare, innehåller deras saga tio fall, då en hjälte fällt två fiender på en gång, och jämte Vämods och Tjodreks bragd äro tolv fall av detta stordåd därmed genomgångna. Förklaringen av detta skenbara språng från 2 till 12 är en av inskriftens största svårigheter och har sökts på flera vägar. Uppräkningen av de tjugu konungarne betecknas som det trettonde och sedan följer redogörelse för Vämods mest framstående förfäder på fädernet och på mödernet och slutligen uppgift om runristaren. Märklig är ock kortkvistristningen på en berghäll i trädgården vid Ingelstad, Ö. Eneby sn, Östergötland, dels genom sin lydelse:   s a l s i :  k a r þ i

 Sid 34-35     Innehåll       Utskrift i PDF-format        <<Föregående sida         Nästa sida>>