Sid 4-5     Innehåll       Utskrift i PDF-format        <<Föregående sida         Nästa sida>>
    Nedanstående text är en maskinellt tolkad och HTML-formaterad text från faximilbilden ovan

läggande av dessa vilda djur eller att bilderna tillkommit av konstnärlig skaparglädje. Den meddelelse, som gives genom dessa bilder, är alltså mycket otillfredsställande. Genom fortsatt utveckling kan av dylika bilder en ansats till skrift uppstå. På lämpliga skriftytor inrista Amerikas indianer symboliska bildtecken, beteckna t. ex. genom pil och båge i kors, att krig utbrutit, och i bildskrift nedskrevo mexikanerna och andra amerikanska folk heliga texter, historiska berättelser m. m. och bilderna äro då ofta åtföljda av tecken med bestämda ljudvärden. En dylik uppkomst ha ock de egyptiska hieroglyferna, som från början voro ren bildskrift men efter hand utbildat beteckningar för ljud: bokstäver och stavelser, vilkas art åter närmare bestämmes genom en del bitecken. 
Vårt lands motsvarighet till dessa meddelelser genom bild äro de s. k. hällristningarna, (1) bilder och tecken som under forntiden blivit med ett skarpt instrument inhuggna eller på annat sätt inristade i jämna, vanligen sluttande eller vågräta berghällar. De förekomma talrikast i Bohuslän, Skåne och Östergötland, men ock i Blekinge, Västergötland, Dalsland, Värmland, Uppland, Jämtland och Ångermanland. Den nordskandinaviska gruppen utmärkes av naturtrogna djurframställningar, de sydskandinaviska och särskilt de bohuslänska hällrist-

(1) T. Arne, Nord. Fam, bok 12, sp. 96,; O. Almgren, Bidr. till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornm. och hist. 1912, 473 ff.

Bild 1. Tegneby, Bohuslän.

 Sid 4-5     Innehåll       Utskrift i PDF-format        <<Föregående sida         Nästa sida>>