Sid 96-97     Innehåll       utskrift i PDF-format        <<Föregående sida         Nästa sida>>
    Nedanstående text är en maskinellt tolkad och HTML-formaterad text från faximilbilden ovan
I -XIX men i runor med de 16 runorna fuþork : hnias : tblmR tillökade med 3 nyuppfunna :
* arlaug, * tvimadr, * belgthorn. 
Genom inverkan av latinska alfabetet har gyllentalsraden ordningsföljden l m i stället för den förut brukliga ordningen m l, och så är ock fallet i andra yngre runrader. Att 1449 k var primstav, motsvarande latinska VI, och stod vid 28 mars, visade alltså nymåne på denna dag under år 1449, fullmånen därtill inträffade 13 dagar därefter, d. v. s. 10 april, och första söndagen därpå skulle alltså vara påskdag. 
Det gällde då att få veta, vilken veckodag 10 april u, lat. B vore och vilket datum första söndagen därefter hade. I kalendern betecknades årets dagar med de sju bokstäverna ABCDEFG eller runorna fuþorkh i fortlöpande följd, och emedan dagarnes antal 365 ej kan jämnt delas med 7 utan en dag blir över, så kom kalendern att börja och sluta med samma bokstav A eller runa f, varför varje datum under ett följande år faller på en veckodag senare än under det föregåen- de och följaktligen första söndagen under ett följande år infaller ett datum tidigare än det föregående. Den bokstav eller runa i kalendern, på vilken den första söndagen inföll, kallas söndagsbokstav, och söndagsbokstäverna växlade år för år i följden GFEDCBA som eller runorna hkroþuf, ty under skottår blevo söndagsbokstäverna två, en före och en efter skottdagen. Efter en serie av 28 år återkomma data på samma veckodagar och denna serie kallas solcykeln.
1449 var R r, motsvarande latinska E, söndags- bokstav, första söndagen efter fullmånedagen  u, latinska B 10 april, var alltså R r, latinska n , 13 april, som ock befinnes hava varit det årets påskdag. 
Då efter slutet av solcykelns 28 år data återkomma på samma veckodag och efter måncykelns 19 år nymåne inträffade på samma datum, vann man genom att multiplicera 28 X 19 = 532 år, en tidrymd, efter vars förlopp veckodagar och månfaser kommo i samma förhållande till varandra och till månadsdata som vid utgångspunkten. Denna tidrymd av 532 år kallades påskcykeln och en tabell över följden av gyllental och söndagsbokstäver inom en sådan kallas påsktavla och har flera gånger uppgjorts under den kristna tiden, den första av munken Dionysius exiguus (den lille) i Rom med början år 532, vilken år 725 f ortsattes till 1063 av den ryktbare engelska munken Beda venerabilis död 735. Det är en påsktavla för de 532 åren 1140 -1671, som begagnats av Lye- stenens ristare, ty i dess tolfte rad, som omfattar solcykeln de 28 åren 1448-1475 befinner sig år 1449 näst överst med uppgift att k är gyllental och r söndagsbokstav. 
I Lye-inskrifterna var året 1449 utsatt, varjämte i den senare upplysning gavs om dess gyllental och söndagsbokstav. Ofta få dessa ensamma tjäna till att beteckna året, t. ex. i runinskriften i Heide kyrkogolv : kirkian : bran : a : beleþes : byrd : lauga : dahe : ta : uar : h : sunnu : 
 Sid 96-97     Innehåll       Utskrift i PDF-format        <<Föregående sida         Nästa sida>>