Sid 38-39     Innehåll       Utskrift i PDF-format        <<Föregående sida         Nästa sida>>
    Nedanstående text är en maskinellt tolkad och HTML-formaterad text från faximilbilden ovan
brett som skeppets längd och fem man ombord. Av runinskriften till höger om nedre fältet är i början kanske hälften borta, återstoden är - raisti stain in aft iurulf brupur sin siku i far tuirkus o fil »reste också sten efter Jorulv, sin broder. De sveko honom på färd, på dvärghuset (jorden) han föll». Inskriften saknar ordskillnad. 
Till 800-talet hör säkerligen runstenen vid Bjälbo i Östergötland, vars enkla slinga utgör en övergång från kortkvistristningarnas jämlöpande rader till den följande tidens ormslingor. 
Inskriften: trikiaR +risþu+stin+þisi+aft+krib kilta+
sin(1) +lufi + rist + runaR+þisR+iuta+sunu
»Kämpar reste denna sten efter Grep, sin gillesbroder, Juddes son. Love ristade runorna» lämnar den älsta underrättelsen om gillesväsen. Gillena voro vanligen sammanslutningar av köpmän till ömsesidigt skydd, här är det troligen fråga om krigare, då det ord, som översatts med »kämpar» brukar användas om sådana, och dessa kunna ju för gemensamt företag hava upptagit gillesorganisationen Uti aft är t en kortkvistruna. 

(1) Läsningen kilta är funnen av O, v. Friesen, Fornvännen 1911, s. 113 ff. 

III. Runinskrifter från 1000-talet 

På 1000-talet inträder en ansenlig tillväxt i runristningarnas antal. Medan under föregående långa tidrymder runristningarna varit ett fåtal flera än de ovan behandlade, äro 1000-talets runstenar så talrika, att man med runsten mest tänker sig en sådan från 1000-talet. 
Orsaken till denna ökning av runristningar måste den andra ändring vara, som med detta århundrade inträdde i vårt land, nämligen kristendomens införande. Det var nordbornas krigiska och fredliga färder i kristna länder, som förberedde dem för kristendomen, och därvid hava de säkert fäst sig vid de kristnes gravskick och fått den uppfattningen, att en gravvård hövdes på en kristens grav. 
Utom Sverge framträder denna utveckling av runinskrifter genom kristendomens inverkan särskilt tydlig på ön Man i Irländska sjön, som under vikingatiden var ett norskt konungarike. Där finnas inemot 30 runinskrifter, som äro anbragta på lerskifferplattor med kors i upphöjt arbete och troligen tillkommit med kristendomens inträde på ön, måhända redan i slutet av 900-talet. Ett tecken till deras ålder är, att de äro kortkvistrunor, vilkas

 Sid 38-39     Innehåll       Utskrift i PDF-format        <<Föregående sida         Nästa sida>>