Innehåll
                                                                     sid.
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .        3
I. Urnordiska runinskrifter . . .. . . . . . . . . .        8
II. Runinskrifter från 800- och 900-talen . .     26
III. Runinskrifter från 1000-talet . . . . . . . .      39
IV. Runinskrifter från 1100-1400-talen . . .     86
V. Tiden efter 1500 . . . . . . . . .  . . . . . . . .   103 
VI. Runinskrifternas innehåll . . . .  . . . . . . .    109
VII. Runforskningens historia. . . . . . . . . . .    134
Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .    147

Inledning

Många fornfolk ha blott efterlämnat allehanda föremål eller byggnadsrester som vittnesbörd om sitt kulturtillstånd, av andras odling finnas därjämte återstoder, varmed de själva ämnat för tälja eftervärlden om sitt liv. Dessa skriftliga minnesmärken äro till en början ofullkomliga och mångtydiga. På klippväggarna i ett antal franska och spanska grottor har man funnit en mängd figurer inristade eller målade, mest djurbilder men därjämte ock andra svårtolkade figurer, varibland människohänder. Då man bland dessa djurbilder, som äro mycket naturtroget utförda, igenkänner åtskilliga i dessa länder sedan länge utdöda djur, såsom renar, noshörningar och mammutdjur, kan slutas, att dessa. teckningar utförts under dessa länders urgamla, äldre stenålder, och av bildernas naturtrogenhet, att tecknarne ständigt hade dessa jaktdjur för ögonen: Vad de åter åsyftade med sina teckningar, veta vi icke. Det är ju möjligt, som man förmodat, att bilderna anbringats som en trolldom med syfte att komma i besittning av dessa jaktdjur, men någon visshet finnes knappt, att denna förklaring är riktig, det kan ju ock tänkas, att de vilja berätta om ned-